Sann berättelse

 lyssnar på nu.

📙

Del 1: Äcklig.

”Du är en äcklig hora. En äcklig, äcklig hora sa mamma och dunkade mitt huvud mot dörren”.

Constance Briscoe blev som barn misshandlad både fysiskt och psykiskt av sin mamma. Det var den känslomässiga tortyren - avsaknaden av kärlek - som gjorde mest ont.

Som elvaåring fick Constance skriva in sig själv på barnhem. När hon var tretton blev hon lämnad för att klara sig på egen hand.

Constance Briscoe hade alltid drömt om att studera juridik vid universitet. Drömmen blev tillslut sann och hon är Storbritanniens första svarta domare.

Del 2: Äcklig.

Under hela sin uppväxt fick Constance Briscoe höra att hon var ful och äcklig. Av sin egen mor. Men trots den ständiga psykiska misshandeln hade Constance styrkan att gå vidare. Hon började studera juridik på universitetet - något som hon alltid hade drömt om. Hon finansierade sina studier med olika jobb på helger och lov, bland annat som vårdbiträde. Hon fick ihop pengar till ett flertal skönhetsoperationer i ett försök att förändra det ansikte som hennes mor hade övertygat henne om var fult.

1983 lyckas hon nå sitt mål att ta en examen i juridik och bli lärling på en juristbyrå. Men där möts Constance av nya motgångar och hon får inte det stöd som hon väntat sig.